När man funderar på skilsmässa eller separation är det viktigt att fundera på tre frågor:

 

1. På vilket problem eller på vilka svårigheter skulle skilsmässan vara en lösning?

När man funderar på skilsmässa är det skäl att fundera på vilka de svårigheter eller problem är som skilsmässan skulle vara en lösning på? Som par lever man inte i ett vakuum. Som par lever man i ett större och vidare sammanhang än bara i sin parrelation. (se ”När det är svårt i parrelationen”). Man har barnen, man har sin egen och den andras uppväxtfamilj och släkt, man har sina jobb, man har kanske övriga åtaganden inom politisk och / eller kulturell verksamhet, man har vänner, bekanta och grannar. Man har sitt eget förflutna, sin barndom och sin uppväxt med allt vad det kan innebära av glädje och sorg, svårigheter och förluster. Allt det här påverkar paret och parrelationen. Varifrån kommer svårigheterna och vilka är svårigheterna som skilsmässan skulle vara en lösning på? Det kan vara bra att formulera svårigheten eller svårigheterna så tydligt som möjligt så att man också kan fundera över följande fråga:

 

2. Finns det andra lösningar på problemet eller svårigheterna än skilsmässa?

Om man formulerar så tydligt som möjligt vad som är svårigheten eller svårigheterna blir det också tydligare om det finns andra lösningar på svårigheten eller svårigheterna än skilsmässa. Kan kommunikationssvårigheter lösas genom att man lär sig att kommunicera bättre? Kan sexuella svårigheter lösas genom att man söker hjälp för dem? Kan konflikter i relation till svärföräldrar lösas genom att man hittar sätt att fungera på som minskar irritation och upplevelse av att den andra inte står på ens sida?

Kan man få hjälp med sin utbrändhet och hjälp med att börja ta hand om sig själv? Kan dålig stämning och brist på ömhet lösas genom att man bättrar sitt samarbete när det gäller skötsel av hem och hushåll, ansvar för barnen, fritid och semestrar och ekonomi? Kan man fortsätta tillsammans efter att den andra varit otrogen genom att tillsammans arbeta sig igenom det smärtsamma och svåra?Var och en måste själv göra de val som hon eller han orkar bära och leva med. Men det är skäl att fundera på frågorna och ge dem tid.


3. Skulle skilsmässan åstadkomma flera problem och svårigheter än den skulle lösa?

Ibland kan man få höra någon påstå ”att det är så lätt att skilja sig nuförtiden”. Det kan ibland ge upphov till föreställningar om ”lätta skilsmässor” och att det faktiskt skulle vara lätt att skilja sig.När det gäller vår lagstiftning så har vi lagar som möjliggör skilsmässa.Våra lagar gör det alltså lätt att skilja sig i den meningen att det är möjligt att skilja sig. Men att psykiskt och konkret gå igenom en skilsmässa är aldrig lätt. Tvärtom – vår erfarenhet av samtal med par och enskilda i skilsmässoprocess är att det är tungt och slitsamt.

 

Skilsmässa innebär flera olika skilsmässor:

a. den känslomässiga skilsmässan

Att flytta ifrån varandra och bo på skilda håll betyder inte att man genast också har klippt av de känslomässiga banden till den andra. Det är många motstridiga känslor i relation till den andra som är starka. (se ”Om kriser” och särskilt kristrappan). Ilska och bitterhet blandas med känslor som väcks av minnen då det också var gott och bra att leva tillsammans. Att säga till den andra ”Egentligen har jag aldrig älskat dej!” visar att det är svårt att kännas vid att det också någon gång har känts gott och t.o.m. underbart att vara tillsammans. Att kännas vid det som har varit bra och att sörja det som har varit bra är tungt.

Känslor av ilska och bitterhet visar också att man fortfarande är starkt känslomässigt bunden till den andra. Att kännas vid det som har varit svårt och att sörja det som har varit svårt är också tungt. Att försöka stänga av känslorna och att inte möta sina känslor och att inte arbeta sig igenom dem försvårar allvarligt den konkreta skilsmässan. Risken är stor att man inte kan samarbeta ens kring det som är det allra viktigaste, nämligen det som gäller barnen.

b. den konkreta skilsmässan

Här gäller det att göra överenskommelser gällande barnen, det gemensamma hemmet, pengarna och egendomen. När det gäller barnen bör överenskommelser göras gällande barnens vårdnad, var barnen skall bo, om umgängesrätt och om underhåll. Om man inte arbetar sig igenom den känslomässiga skilsmässan är risken stor att man ensidigt fixerar sig vid de egna rättigheterna också när det gäller barnen: ”Jag har lika mycket rätt till barnen som du!” Istället bör man tillsammans sätta barnen och deras rätt till trygghet i främsta rummet. Man bör fundera på vad som är bra för barnen och göra överenskommelser och samarbeta som föräldrar med barnens bästa för ögonen.

c. den sociala skilsmässan

När två bildar par kopplas man in i varandras uppväxtfamilj, släktingar, vänner och bekanta. Dessutom får man som par tillsammans nya och gemensamma vänner. När man skiljer sig har man att hitta sig själv på nytt i relation till den andras släktingar och de gemensamma vännerna. Släktingar och vänner har kanske också tagit ställning för den ena och mot den andra och det gör situationen ännu svårare. Återigen är det viktigt att sätta barnen och deras rätt till trygghet främst. Man bör tillsammans se till att barnens relationer till deras släktingar inte försvåras. Barnen skall få ha goda relationer till både mammas och pappas släkt och också till vänners familjer och deras barn som de egna barnen har fäst sig vid.

När det gäller mellanmänskligt umgänge i stort har man att sörja den förlorade tvåsamheten på det fysiska, sexuella planet, på det psykiska planet, på det praktiska planet och på det sociala planet. Det kan smärta att se andra som är par tillsammans i olika situationer och sammanhang i synnerhet vid stora helger och vid firandet av årliga fester. Många sörjer sin förlorade status av att vara gift eller sambo och att inte längre höra ihop med någon och att inte längre ha någon att dela det praktiska med som t.ex. en utflykt till badstranden med barnen innebär.

Det är viktigt att var och en funderar igenom just sin familjs livssituation och de olika skilsmässorna i skilsmässan i relation till den. Skulle skilsmässa åstadkomma flera problem och svårigheter än den skulle lösa och hur förhåller jag mig till det?


Foton: Barbro Näse copyright 2008

 

Till Dig som är vän eller släkting
till någon som funderar på eller genomgår skilsmässa


Var medkännare och inte motvändare

Det är jobbigt att se att den som står en nära har det svårt. Man ser gärna att hon eller han kommer ur det svåra så fort som möjligt. Det är svårt att kunna beakta alla infallsvinklar eller att se saker och ting ur båda parters perspektiv. Därför är det bra att som vän eller släkting inte ta ställning för den ena mot den andra. Vänner och släktingar som finns där för båda parter och för hela familjen och som orkar lyssna och vara medkännare – det är vad båda parter behöver. Det finns inga lätta skilsmässor, en skilsmässa är alltid tung för båda parter och för barnen.

Späd inte på konflikterna

Det är också bra att inte späda på konflikterna som redan kan vara tillräckligt svåra genom negativa beskrivningar av den som man anser att gör fel. Att idiotförklara någon eller förklara någon för galen, ansvarslös eller liknande beskrivningar gör inte saker och ting bättre, snarare tvärtom. Gör inte Dina egna val till modellI synnerhet vänner emellan är det lätt hänt att man ger råd på basen av vilka val man själv har gjort i motsvarande situationer. Om man själv har upplevt svårigheter i sin parrelation och därför gjort ett val i den ena eller andra riktningen behöver det inte betyda att det är ett val som är rätt för Din vän eller släkting.

Lyssna och stöd, men låt valet vara den andras

Självfallet finns det mycket som vi som människor har gemensamt. Samtidigt är varje människa och varje relation unik och det är därför svårt att kunna beakta alla infallsvinklar på alla nivåer. Lyssna och stöd, om Du får frågan så berätta hur Du själv gjorde utan att signalera att så skall den andra också göra. Att hjälpa sin vän eller släkting handlar inte om att ha svar eller att veta vad den andra skall göra utan om att orka vara nära och stöda den andra i dens upplevelser, känslor och tankar som kan vara mycket motstridiga.Ge tidKriser tar tid. Människor i kris behöver tid och skall inte utsättas för pressen att de måste fatta snabba och radikala beslut eller att de ”borde ha kommit över saken redan”. Vänner eller släktingar som har blivit lämnade av sin partner behöver inte heller en sådan ”uppmuntran” som att ”det finns nog andra” och ”vi går ut ikväll och ser efter”.

Du är en viktig person

Som vän eller släkting är Du en mycket viktig person för Din vän eller släkting i kris. I terapi när vi frågar människor i kris vad som hjälper dem att orka något lite får vi ofta svaret: vänner och släktingar.